
Att döma innebandy handlar om kommunikation, närvaro och ständig utveckling. Vi pratade med den tyska domarduon Jannik och Ben om hur de började, hur de blev ett team och vad de lärde sig av sitt internationella utbyte i Finland.
– Hur började er resa som domare?
"Ben kom först i kontakt med domarskapet genom sin tidigare tränare och andra medlemmar i sin klubb, som redan var domare på högsta nivå i Tyskland. I början fascinerades han främst av möjligheten att se den andra sidan av innebandyn. Hans första motivation var helt enkelt att lära sig något nytt och utveckla sig själv vidare. Med tiden insåg han att domarrollen passade mycket bra med hans personlighet: han har en stark känsla för rättvisa, tycker om att arbeta med människor och att interagera med dem. Särskilt kommunikationen, att fatta snabba beslut och att självsäkert förklara dem efteråt är delar av rollen som han uppskattar mest och som fortfarande motiverar honom idag.
Jannik gick sin första domarkurs vid 15 års ålder. Vid den tiden var det vanligt i hans klubb att spelare i den åldern deltog i en kurs minst en gång. Under de följande åren förnyade han regelbundet sin licens, till en början utan några större ambitioner. Hans genuina intresse för att satsa mer seriöst på domarskapet utvecklades först flera år senare, när han för första gången fick döma seniormatcher. Dessa matcher var betydligt snabbare, mer fysiska och mer känsloladdade — precis det som tilltalade honom. Från den stunden satte han upp målet att förbättras steg för steg, ta högre licenser och utvecklas fysiskt. Så småningom uppmuntrades han att ta steget till nationell nivå, och det som började som en tillfällig aktivitet utvecklades gradvis till en tydlig idrottslig väg."

– Hur blev ni ett domarteam?
"Vi kände knappt varandra innan och hade bara ibland delat planen som motståndare. Till slut var det gemensamma domarkollegor och vänner som förde oss samman. De såg att vi hade väldigt liknande mål, jämförbar motivation och framför allt stor potential. Så de bestämde sig för att helt enkelt testa och para ihop oss som duo — i princip ett litet experiment, utan någon säkerhet kring hur det skulle utvecklas.
Med facit i hand kan vi säga att experimentet var en framgång. Redan under vår första säsong tillsammans blev vi uttagna att döma Final4, det största innebandyevenemanget i Tyskland, och vi fick även möjligheten att döma den tyska damfinalen — en upplevelse som stärkte oss enormt som team.
Redan från början märkte vi hur väl vi harmonierade, inte bara på planen utan även personligen. Vår humor, vår syn på rätt och fel och vår gemensamma passion för sporten och domarskapet stämde från start. Våra mål var också samspelta från dag ett: att ständigt förbättras, nå så hög nivå som möjligt och förhoppningsvis en dag döma internationellt.
Cirka sex veckor innan vår första match tillsammans hade vi redan kontakt via WhatsApp och insåg att vi inte bara fungerade bra personligen utan också delade mycket liknande idéer om vår utveckling. Efter våra första uppdrag investerade vi mycket tid i att analysera våra prestationer för att bättre synka vår positionering, domarlinje, kommunikation, signaler och övergripande närvaro. Under den här fasen blev det allt tydligare hur väl vi kompletterade varandra både professionellt och personligt. Väldigt snabbt utvecklade vi känslan av att vi ville arbeta tillsammans långsiktigt som duo — ett beslut vi aldrig har ångrat."

– Hur skulle ni beskriva er nuvarande utveckling och era mål som duo?
"Under vår första säsong tillsammans — Janniks första på nationell nivå och Bens andra — anser vi att vi gjorde mycket positiva framsteg. Delvis tack vare stödet från våra mentorer upplevde vi en brant utvecklingskurva. Lag ger oss ofta positiv feedback kring vår kommunikation och vår aktiva närvaro på planen. Vår framtoning som duo beskrivs också ofta som mycket konsekvent och harmonisk. När en av oss dömer ensam frågar lag eller åskådare ofta efter den andra, och vårt artiga, respektfulla och vänliga sätt lyfts regelbundet fram.
Samtidigt ser vi tydligt ytterligare förbättringspotential. Framför allt vill vi finslipa vår stick-line-positionering. Vi saknar också fortfarande erfarenhet av extremt snabba matcher eller särskilda, mycket känsloladdade matchsituationer, där vi i framtiden vill agera ännu mer självsäkert. Många viktiga förbättringar ligger enligt oss i små detaljer — som att finjustera kommunikation, kroppsspråk eller att läsa spelet situationsanpassat. Dessa färdigheter utvecklas främst genom erfarenhet, som vi medvetet vill skaffa oss under de kommande åren. Vårt gemensamma mål är att fortsätta förbättras steg för steg och på lång sikt nå internationell nivå — med den tydliga drömmen om att en dag döma IFF-turneringar."

– Ni deltog nyligen i ett utbyte i Finland. Hur var den upplevelsen?
"En viktig milstolpe för oss var det internationella utbytet i Finland i början av november under vår andra säsong tillsammans. Under tre dagar dömde vi totalt sju matcher, inklusive två U19 Cup-matcher samt matcher i fjärde och femte divisionen.
För Ben var två aspekter särskilt minnesvärda. För det första imponerades han av hur intelligent och tekniskt spelarna agerade. Domarnas instruktioner genomförs snabbt och spelarna hanterar både klubba och kropp på ett mycket kontrollerat sätt. För det andra var matchen i Finlands högstaliga en särskild höjdpunkt — inte bara på grund av tempot, fysiken och den tekniska kvaliteten, utan också på grund av möjligheten att träffa de två domarna, utbyta idéer och ställa frågor.
För oss som duo var tredjedivisionsmatchen på lördag eftermiddag och U19 Cup-matchen på söndag särskilt imponerande. Dessa matcher visade oss den höga tekniska nivå som även unga lag redan spelar på och hur starkt deras samarbete med bollen är. Att uppleva denna nivå på nära håll fick oss att inse hur långt sporten har kommit i andra länder. Vi kunde använda dessa intryck och erfarenheter direkt för vår egen utveckling tillbaka i Tyskland."
– Vilka var era viktigaste lärdomar från utbytet?
"Vi tog med oss många insikter från utbytet. I varje match blev vi observerade och fick omfattande feedback från finska bedömare, som gav olika perspektiv och konkreta förbättringsförslag. För Ben var en av de viktigaste insikterna hur avgörande rätt kommunikation är — vid rätt tillfälle, med rätt volym och ton. En mening fastnade särskilt hos honom: “Reagera innan spelaren reagerar.”
För Jannik var den största lärdomen från Finland den psykologiska aspekten. Han insåg vikten av att inte fastna för länge i enskilda situationer utan istället snabbt återfokusera på matchen. Han blev också mer medveten om hur olika spelare är och hur viktigt det är att bemöta dem individuellt. Varje samtal på planen kräver en ny anpassning av närvaro, ordval och kommunikation — något han alltid har uppskattat, eftersom det innebär en ny utmaning varje gång.
Som team lärde vi oss också att justera vår stick line tydligare och att hantera spelarnas temperament och känslor mer effektivt. Det handlar både om att reagera korrekt i stunden och att styra situationer tidigt för att dämpa eller förhindra att känslor eskalerar. Utöver de tekniska aspekterna är det intrycken av den annorlunda innebandykulturen, spelstilen och passionen för sporten som stannar kvar starkast. Sammantaget var utbytet ett betydande steg i vår utveckling som domare — både professionellt och personligt."

– Tack grabbar för detta, fortsätt så och lycka till med allt!