Intervju med innebandydomaren Emil Lindén

Emil har dömt innebandy sedan han var tonåring, och han siktar uppåt och har inga planer på att sluta. Han älskar sporten där det går snabbt och man som domare måste vara påkopplad hela tiden och att man är nära alla spelare under hela matchen. Han anser att den viktigaste egenskapen för en domare, oavsett sport, är förmågan att kunna kommunicera med spelare och ledare – läs hela intervjun nedan.

– Hej Emil, du är mitt i innebandysäsongen och hur är statusen för dig?

– Det är bra och det har varit mycket matcher, helt klart. Under jul och nyår är det ett litet uppehåll för mig men sen drar det i gång igen. Jag och en kollega från mitt distrikt åker också i väg till Gothia för att blåsa där. Gothia Innebandy Cup som spelas 5–8 januari 2023. Jag har varit där innan, då året innan pandemin kom och fick en final, vilket var riktigt roligt. Gothia och Czeck Open är de två största innebandyturneringarna som man vill döma, det är hård konkurrens och det är ett kul sätt att få jämföra sig med andra samt att man får mycket feedback och observationer.


– Mycket matcher säger du. Hur mycket dömer du?

– Det varierar lite, men kanske i snitt per vecka så är det två matcher per helg. Ibland tre och ibland en. Det går åt mycket tid och energi på att vara domare, men planerar man och har en dialog med vänner och familj så brukar det gå bra ihop med övriga livet.

– Berätta mer om vad du gör än att döma innebandy då!

– Jag bor i Jönköping och flyttade hit i våras. Just nu pluggar jag och läser upp gymnasiet, sedan vidareutbildar jag mig till teckenspråkstolk.

– Intressant! Rent teckenspråk kanske man inte kör som domare, men extremt mycket kroppsspråk måste man använda som domare och teckenspråkstolk. Väl?

– Vi kör med headset oftast, men vi försöker verkligen att bibehålla vårt kroppsspråk som domare. Jag är upplärd utan headset och har dömt mycket utan det. Jag använder mycket kroppsspråk för att man ska bli tydligare i sin kommunikation, utåt sett. Precis som du säger så drar jag nytta av teckenspråk och det jag lärt mig med det, när jag dömer innebandy. Det har gett mig ett tydligare kroppsspråk och det är en stor fördel på planen, för till exempel behöver man inte alltid lägga sig högt upp med pipan utan kan visa ett mer tydligt kroppsspråk.

– Hur länge har du dömt innebandy?

– Som distriktsdomare har jag dömt i 7 år, tror jag. Sen har jag dömt två år som föreningsdomare innan det. Distriktet fångade upp mig ganska tidigt, som 15-åring och blev då upplockad dit. Jag spelade innebandy innan det och kommer tydligt ihåg att jag var ganska hungrig och ville börja döma innebandy, jag var en av de få som faktiskt ville börja själv. Klubben pratade om att de skulle ha en föreningsdomarutbildning och jag anmälde mig själv, medan en del andra var tvingade att börja. Sedan dess har jag tyckt det är riktigt roligt att döma.

– Roligt att döma säger du, kan du berätta mer om varför?

– Som innebandydomare ligger man så nära spelet hela tiden, man är oftast redan i situationen när det händer till skillnad från kanske fotboll eller andra sporter. Jag tror det är enklare att kommunicera med spelare i innebandy, för du har nära till allt som domare. Du har nära till situationen, till bänken, till ledare och så vidare. Jag älskar sporten och att vara domare i sporten jag älskar. Det är nog därför jag tycker det är roligt.

– Vad anser du är den viktigaste egenskapen för en domare, oavsett sport?

– Förmågan att kommunicera! Att kunna kommunicera med spelare, ledare och utåt med andra. Att kommunicera ett domslut, för alla även publiken. Du kan vara jättebra på att läsa spelet, du kan vara jättebra på att blåsa i en pipa – Men är du sämst på att kommunicera så kommer spelare, ledare och publik inte köpa några av dina beslut. Då kommer du att få 60 tuffa minuter som domare, i stället för 60 roliga minuter.

– Har du exempel eller situationer från egna matcher med bra och dålig kommunicering?

– Ja, jag hade en division tre herr där det stod 7–0 efter första perioden. De som låg under började då spela fult och använda tjuvgrepp och det var väldigt gnälligt, de var irriterade. Jag tog ett snack med dem i pausen där jag sa ungefär ”Grabbar, varför är ni tjuriga? Ni har 40 minuter kvar att spela och det är innebandy vi spelar. Varför tjurar ni redan, matchen är långt ifrån avgjord! 7 mål löser ni på 20 minuter utan problem om ni fokuserar på rätt saker. Fokusera inte på vårt jobb som domare eller det andra laget, utan gör er sak”. Jag tror att om jag inte hade tagit det snacket med dem så det fula spelet fortsatt och de hade kommit ännu senare in i duellerna. Då hade vi fått en matchbild som vi inte vill ha och vi hade haft en innebandymatch med fokus på helt fel saker.

– Ett dåligt exempel, finns det såklart en hel del av. Man lär sig på vägen och måste göra misstag och reflektera över dem för att bli bättre. Men det var en match där en spelare slog av sin klubba. Då dömde vi i en hall där när mål görs så släcker de ner hela hallen och det är bara spotlights på spelaren som gjorde målet. Ingen såg att en spelare i det laget som släppte in målet då slog av klubban, förutom jag, när det skedde. Jag stod bredvid honom vid sargen och jag hade kunnat lösa den snyggare som domare. Jag hade kunnat säga till honom lite snabbt att ”du… ta din klubba lite snabbt och plocka upp den och var lite smart nu innan alla ser vad du gjorde”. Där hade jag kunnat vara lite domarsmart och lösa den smidigt. Han hade kunnat plocka upp klubban och satt sig på bänken bara.

– Två bra exempel, tack Emil. Du har fått pröva en ny pipa som innebandydomare precis. En Acme Thunderer 477/660 som du fått av oss på Spintso. Vad tycker du om den?

– Jag har haft en sådan innan, men många år sedan nu. Den gamla gick sönder när jag trillade över sargen och har velat köpa en likadan sedan dess, men har inte hittat någon. Jag är van vid att behöva ta i ordentligt för att komma högt med signalen, men med denna behöver jag inte göra det. Det räcker med att blåsa lite lätt för att hamna där jag vill i signal. Den sitter bra på fingrarna och är enkel att använda.

– Vad har du och din kollega för mål framåt med dömningen?

– Idag dömer vi mestadels herrtrean och juniorallsvenskan. Främst är det att komma upp i herrtvåan. Det är det första och primära målet. Sen är det klart att vi vill komma så högt upp det bara går, upp till SSL och vidare därifrån. Tänk att få döma internationellt – vilken dröm! Men som sagt, först och främst herrtvåan och ett steg i taget.

– Tack Emil. Något mer du vill lägga till innan vi avslutar.

– Ja, jag tror att klimatet i hallarna och klimatet för domarna alltid behöver diskuteras om, för att ha en chans att få det bättre. Speciellt för de yngre domarna. Jag vet själv hur det är att vara ung domare och man hör läktaren och publik som sitter och skriker på en. Som 15-åring kanske man inte är så stark i sin roll än. Man måste våga stå på sig, tidigt. Att man tar ett beslut och sedan spelar man vidare efter det. Men, alla är som sagt inte så starka i sin roll än och klimatet behöver bli bättre för att vi ska få fler domare att fortsätta. Publiken, framför allt, behöver bli schystare mot de yngre domarna!